Thepreciousgirl ♥♥

Några tårar fälldes ikväll

åh herregud, så jobbigt det där. Lillsyrran är i samma sits fast hon hr redan fastnat i helvetet och börjar väl så småningom komma ur det nu. Det kommer bli bättre, tro mig! Jag trodde inte heller på det när folk sa det, men nu vet jag!
Stå på dig så orkar hon också

vilken underbar vän du är. ditt stöd betyder oerhört mycket för henne, och hon behöver dig. försök få henne att söka hjälp. kämpa på tillsammans

Det finns inget värre än den känslan.. man vill så mycket.. men kan göra så lite, känns det som. Det är svårt att tro att bara genom att finnas hjälper man, men det är sant, även om man vill göra så mycket mer. Men jag tror att bästa man kan göra är att ta han dom personen, prata med personen, försäkra om att man finns där.. dag som natt.. hela tiden.. det skänker en trygghet för den andra.. och ibland är det precis det som hjälper.. man tror att man inte gör något, men man gör såå mycket genom att bara f i n n a s där.. låt henne veta att du gör det hon vill.. om hon vill ha hjälp med något.. men du är en sån klok tjej så jag tror redan du har det. Hoppas verkligen att allt blir bra, vissa saker tar tid.. men man måste låta det ta tid, annars blir det fel. Det är hemskt att se.. någon man älskar falla.. och man har inte själv styrka att ta emot. Ni måste vara starka tillsammans nu.. ni är viktiga för varandra.. och nu.. mer än någonsin!

KRAAAM!

men usch vad hemskt det låter :( Hoppas hon mår bättre snart!!

Jag vet exakt hur du känner dig. Jag har jämnt och ständigt försök hjälpa alla mina vänner och jag har alltid känt mig otillräckligt. lika så de killar jag varit tillsammans med som haft problem.
Det tar på psyket att inte kunna hjälpa. Hälsa Fanny att jag tänker på henne :) Puss

Usch vad jobbigt. Men tycker att du måste komma ihåg att det inte är ditt fel att hon mår så, för det antar jag verkligen att det inte är. Tror inte att du kan göra annat än visa att du finns där för henne om hon behöver dig på nåt sätt, och det verkar du ju redan göra. Hoppas ni tar hand om er båda två, och att Fanny snart mår bättre. Kram!

Usch, vad jobbigt..
Jag vet hur det är, men försök att bara finnas där om hon vill prata eller så. Fast det låter ju som att hon vet att du finns där och att hon kan prata med dig!
Håller tummarna att det blir bättre snart!

Nemen usch vad tråkigt att Fanny inte mår bra!:-( Ni får försöka att stötta varandra och även om du känner dig otillräcklig, så känner Fanny att du finns där för henne. Får man fråga varför hon mår dåligt eller är det för privat? Sköt om dig gumman, det löser nog sig! Styrkekramar Zia

Du är inte otillräcklig, mer kan jag inte säga... och du vet om att du hjälper till genom att vi skrattar, tror du att du inte hjälper eller finns som stöd, det gör du...
Jag älskar dig och det vet du!!!
Du vet att jag finns vid din sida också!
Och jag klarar dethär , INGEN FARA!!

Hej, hamnade på din sida via Í.be.beautiful, som ju uppenbart är anorektiker. Om du vet vem det är, (tänkte att det kanske är Fanny?) Snälla, ring hennes föräldrar och berätta, om de inte redan vet. Jag har en kompis som är sjuk sedan _15 år_. Hon har inget liv. Ingen man, inga barn, hon bor i en sunkig etta och lever på sjukbidrag (väldigt lite pengar). Hennes kropp är förstörd, hon är benskör och hon har haft hjärtattacker och klarat sig med nöd och näppe. Det finns NADA glamour i hennes liv. Om du vet att någon är anorektisk är det ditt ansvar som medmänniska att berätta för någon som kan göra något åt det. //Ulrica

Ulrica: Nej det är väl inte Fanny? Varför tror du det? :S
Och att berätta för hennes föräldrar vet jag inte. Eftersom de är i en speciell situation... Hon får faktiskt hjälp av en psykolog och jag har erbjudit henne hjälp från min egna behandlare och psykolog. Så jag hjälper henne, men "göra något åt det" kan jag tyvärr inte. För det första måste hon själv VILJA bli frisk, och ens inse att hon är sjuk.. och för det andra så är jag själv mitt uppe i min egna kamp..

Förlåt! Jag visste inte att du själv är sjuk! Nu har jag läst lite mer av vad du skrivit, och du är verkligen JÄTTEDUKTIG som kämpar på! Det var inte min mening att klanka ner på dig, jag ser att mitt inlägg ser lite hårt ut, hoppas att du inte tar illa vid dig när du läser det. Sköt om dig, kram från en total stranger

Ulrica: Det är ingen fara alls :) Tack så mycket! Stor kram!

"Eller rättare sagt, hon kan inte acceptera att hon inte mår bra. Det är så fruktansvärt att se på när ens själsfrände håller på att slukas in i något så djupt." Det var därför jag trodde att det var Fanny. Men vad bra att din vän får hjälp av en psykolog, föräldrar är tyvärr inte alltid de bästa på att hjälpa sina barn. Du räcker nog till mer än väl för dina vänner, märker jag :) Stor kram!