Lämnad

Jag är ledsen. Mm riktigt ledsen och förvirrad. Var på Idun idag. Det blev verkligen inte som väntat... när jag kom dit ville läkaren prata med mig. Hon sa att efter Thailand ska jag börja jobba. Att jag är "arbetsför". Jag blev så chockad... att hon sa det till mig. Hon ser inte... hon ser inte såren under min hud. Ångesten. Tankarna. Äcklet. Sorgen. Smärtan. Den 16 mars ska jag alltså enligt henne gå tillbaka till mitt jobb. Halvtid. Kan låta lite i en frisk persons öron... men för 1 år sen då jag också mådde BÄTTRE jobbade jag bara deltid och orkade knappt med det... hur ska jag palla detta?! Fysiskt sätt klarar jag ju ett jobb, men PSYKISKT.

Det känns som ingen ser. Ingen ser hur jag mår. Och alla med ätstörningar vet ju vad det sätter igång för tankar... "jag måste bevisa". Alla måste SE hur dåligt jag mår. Ingen förstår annars. Människor måste se skadan för att förstå.
Hade det varit tvärtom, att det fysiska varit lika skadat som det psykiska, då hade jag inte varit hel någonstans...

Och det snacket om att de inte släpper en när behandlingstiden är slut... det är en lögn. Idag sa min behandlare att "ja man kan ju fortsätta ha kontakt med telefon och mail". Där rasade allt återigen. Jag kan inte lita på någon. Allt alla har sagt är lögn.

När jag sa att det kändes som att jag behövde bevisa för dom hur dåligt jag mår... så sa hon att det nog inte finns en mening med att jag går kvar där då. Dom bara släpper mig. Bara sådär! Så lätt...

Jag är sårad och ledsen. Jag kämpar verkligen, och mitt mål är att komma tillbaka till arbetslivet och leva ett normalt liv. Men jag känner mig inte redo. Jag mår inte bra! Jag dör hellre än börjar jobba nu... jag tar livet av mig. Jag orkar inte psykiskt. När ska alla förstå allvaret?! Att jag faktiskt mår skitdåligt, även ifall jag inte har bmi 10.

Jag borde kanske vara frisk nu. Jag kanske inte har kämpat tillräckligt. Men bara att vakna om morgonen och kliva upp är en utmaning i sig. Ingen fattar... ingen vet hur det känns! Bara jag vet. Och mamma. Hon ser mig. Hon vet hur jag mår på insidan. Bara hon vet!! Hon sa innan att "jag gör vad som helst för att du ska må bättre". Det betyder så jävla mycket. Bara en sån mening kan få mig och kämpa satan!! Jag behöver människor som tror på mig!!!!!

Om ni bara har negativa grejer att säga så håll dom för er själva. Jag orkar inte höra att jag är dålig eller inte kämpar tillräckligt. FUCK THAT! Ni har inte en jävla aning isåfall...

Kommentarer
Postat av: Emma

Hej !

Gud vad jag känner igen mig och förstår dej!

Man känner sig så sviken och kraftlös när ingen "verkligen" förstår det kriget man har inombords.

Men Cornelia om det hjälper så tror jag på dej! Du kommer klara det här och om du inte vill börja jobba än så gör det inte!

Du lever ditt liv som du vill!!



kram

2009-02-11 @ 15:48:59
Postat av: Ellen

Hej Cornelia!

Jag har följt din blogg sedan i juni och jag måste först och främst säga att du är verkligen ambitiös som driver en så välskriven och populär (vad jag förstått) blogg!

Men till det jag vill få fram till dig; du måste ta hand om dig och försöka få hjälp, riktig hjälp!! Nu känner jag inte dig men som du skriver så verkar det som att mat är ett av dina "mindre" problem. Om de på idun inte kan hjälpa dig längre så varför inte gå till en privat psykolog? Det är dyrt, men värt varenda krona! Skippa alla onödiga köp som väskor och dylikt och investera de pengarna i dig själv!! Läser själv till psykolog där man i utbildningen får genomgå egenterapi och även utan någon viss problematik var det GULD värt för själen att få rannsaka sig själv...och syns man. Där hörs man.



Jag önskar dig lycka till!

Kram Ellen

2009-02-11 @ 15:54:11
Postat av: Amandah

Det är verkligen galet att de gör så !

Vad tusan, hur kan de veta hur du mår, och varför får du inte gå kvar? Det verkar som om de bara vill ha människor som redan mår bra, som de kan säga att de har "lyckats med" Eller?

Fyyy vad jag blir förbannad, så dålig stil, det är ju för din skull du ska dit, och de är där för din skull, och så lyssnar de inte ens på dig ?!



FY FAN vilken dålig stil.

2009-02-11 @ 15:58:12
URL: http://detminstajag.blogg.se/
Postat av: Emma

De här är de ärligaste och öppnaste inlägget jag läst på länge på din blogg.



Jag föreslår att du spottar på Idun och deras personal, sök hjälp någon annanstans. Idun var kanske inte din grej!



Och kanske du inte ska söka till en ätstörningsenhet utan PSYK för där tar dom verkligen hand om ens inre



KRAM!

/Emmmas.blogg.se

2009-02-11 @ 16:02:22
Postat av: Linnea

OJOJOJ vad jag känner igen mig i dig! Dina tankar, shit det är nästan läskigt vad alla vi sjuka kan varandras tankar. Känner precis som du gör, att måste jag svälta mig själv för att få uppmärksamhet? Så ska det inte vara! Om du vill ha mer hjälp så ska du få det. Det är ju inte rättvist annars! De ska ju inte släppa en förrns man är frisk.

2009-02-11 @ 18:20:59
Postat av: Emma

Cornelia, vad förstår verkligen vad du känner, har själv kämpat för att bli frisk på helt egén hand.. så även om du tror att du är ensam så finns det massor som varit i din situation,

men vet du vad jag tror när jag läser ditt inlägg? Jag tror att ätstörningen har blivit en del av din identitet, vilket är vanligt att det blir, allt kretsar ju kring det, och det är svårt att se andra saker när man är mitt i det. Men ge det ett försök, kanske du upptäcker att du faktiskt är redo även om du är rädd nu. Sen kan du ju alltid sluta, om du nu inte är redo. Give it a try, det skadar ju inte? :) Idun kanske inte kan hjälpa dig på ditt sätt men det finns andra behandlingar, andra som stödjer dig. Fight. Kram

2009-02-11 @ 18:24:30
URL: http://[email protected]
Postat av: Lena

vännen... det gör så fruktansvärt ont i mig när jag läser ddet du skriver.. exakt samma sak genomlider jag just nu för tillfället.. fy det är verkligen inga roliga känslor alls.. bevisa o bevisa helt tiden.. hatar det..

Förresten kan ja får kopiera ditt inlägg o lägga på min blogg? det var så himla bra skrivit o det är nåt jag kunde ha skrivit men lyckas inte få ner det så bra.. skulle vara jätte tacksam för det, för det var verkligen kanon skrivit.. kram på dig.. hör gärna av dig om du vill.. har du msn eller så så kan vi höras mer om du vill det...

2009-02-11 @ 18:36:49
URL: http://tyrasmamma.bloggagratis.se
Postat av: lena

e det min blogg som e konstig eller skrev du bara hej?

2009-02-11 @ 18:44:56
URL: http://tyrasmamma.bloggagratis.se
Postat av: lena

jag har lagt till dig på msn.. vi har en lite skum adress.. min sambos msn eg men jag sitter där nästan alltid.. hehe.. kram

2009-02-11 @ 18:54:45
URL: http://tyrasmamma.bloggagratis.se
Postat av: Karolina

Usch, jag tycker så synd om dig.. och känner igen mig. Att utsidan speglar insidan stämmer inte alltid.. Jag känner verkligen med dig.

Fortsätt kämpa för din rätt, ingen annan får avgöra om du mår dåligt eller ej. Det kan bara DU känna.

Hoppas det löser sig. Det är du värd.

Stor kram<3

2009-02-11 @ 19:02:13
Postat av: Katarina

Det låter inte som att Idun är rätt ställe för dig, de kanske anser att du har tagit dig ur ätstörningen men det låter på dig som att du behöver prata mycket mer, inte bara om ätstörningen kanske (?). Satsa på experthjälp istället, någon som verkligen vill hjälpa dig (nej jag anser inte att de inte vill hjälpa dig) men du förstår säkert, någon som kan ge dig all den tid du behöver för att reda ut allt.



Du får absolut inte uppfatta det här som elakt riktat mot dig nu, men de kanske anser att du äter väldigt bra nu och är på god väg ut ur sjukdomen så att de prioriterar andra som är riktigt sjuka och inte äter alls. Det är sämre tider nu och kanske dåligt med personal (?).



Jag önskar dig verkligen allt gott och jag har också förstått att du är en stor förebild för många andra, du kämpar som bara den och du får aldrig sluta göra det!



Jag vill också passa på att önska dig en härlig resa till Thailand. Den kommer göra dig gott tror jag :) Jag önskar att jag fick den möjligheten att åka dit! :) Kramar.

2009-02-11 @ 19:08:06
Postat av: manda

Kom till finland om du vill ha hjälp. I jakobstad finns det en bra ätstörningspoliklinik, men de e förstås långt bort, men sök, så hittar du den hjälp du behöver. :) KÄMPA

2009-02-11 @ 19:52:02
URL: http://amandaaaaa.devote.se/
Postat av: Anna

Det gör så jäkla ont i mig när jag läser det här. Snälla försök hitta någon hjälp som verkligen hjälper dig, för jag tror Idun stjälper mer än hjälper. Ge inte upp hoppet, för det finns hjälp som är bra. Med den hjälpen och din fantastiska kämparglöd så kommer du komma ifrån det här. Jag lovar dig. Ta hand om dig tjejen

2009-02-11 @ 20:25:48
URL: http://madeinjapan.devote.se
Postat av: J

Cornelia, jag har skrivit det förut i kommentarerna och förstått att du inte vill åka iväg hemifrån men; MANDO! De ser dig för hur just DU mår på insidan, inte vad vikten visar och hur du borde må. Det finns säkert de som inte håller med mig men erkänn att det i alla fall kan vara värt ett försök? Kolla bara på deras hemsida, kontakta dem och berätta ärligt hur det är! Jag kom dit som väldigt, väldigt underviktig och blev frisk, min syster hann inte gå ner så mycket i vikt eftersom våra föräldrar såg varningstecknen tidigare men hon kom in på Mando och blir bättre och bättre. Och jag LOVAR att de inte släpper dig "bara" för att du blir frisk sen; de har uppföljningskontroller i fem år efteråt och de fångar upp dig snabbt om du börjar falla tillbaka. SNÄLLA SNÄLLA! Du förtjänar ju att bli frisk! Haha det låter som en reklamannons eller nåt men jag och i stort sett alla andra tjejer som gick på Mando med mig är nu friskskrivna och mår bra! Men kom ihåg en sak; livet är aldrig en dans på rosor och även friska människor har komplex, tycker att de är lite för tjocka/för fula/ har för stor näsa/ för små bröst osv. Men det underlättar verkligen att ha ett bra förhållande till mat:)

2009-02-11 @ 21:05:05
Postat av: M

Jag tror helt ärligt att du skulle må bra av att komma ut på en aktivitet bland friska människor. Ingen människa mår bra av att gå hemma och älta tankar dag in och dag ut. Blir ju bara en massa mat fokusering då eftersom du får så mycket tid att tänka och analysera då.



Jag tror därför att du som sagt skulle må bra av att få annat att tänka på några timmar i veckan, se vad livet faktiskt har att erbjuda. Hur som helst så kommer du ju inte framåtsom livet är just nu, så varför inte testa, ge det en chans. Finns det ingen möjlighet att du kan börja jobba 25% och succesivt trappa upp det? Kolla upp det!!!



Sen tycker jag som någon annan skrev. Lämna ätstörningsvården helt och sök en psykolog privat. Du kommer få betydligt mer hjälp och inte fokusera på maten utan på DIG. För det är ju inte maten som är felet det är problmet bakom.



Ditt liv ligger i dina händer, ta det!!

2009-02-11 @ 21:57:03
Postat av: hanna

jag blir SÅ ARG! Att de som jobbar med ätstörningar inte fattar att vårat sätt att visa för omvärlden att vi mår dåligt är genom maten,att svälta, och att då sätta press på en person som mår psykiskt dåligt är bara HELT FEL! Grr...

2009-02-11 @ 22:03:31
URL: http://halshammar.se
Postat av: stars in heaven

Åh Cornelia jag blir ledsen när jag läser detta inlägg. Det sägs så mycket om att "man blir inte frisk för att man går upp i vikt, att man trots det kan ha samma ångest och tankar". Men att sen läsa att dem säger sånna där saker till dig, det är hemskt.



Om du känner att du inte är redo att börja jobba än så tycker jag att du ska lyssna på dig själv.



Jag tycker att dem på idun kan gå och skaffa sig lite mer vett i skallen. Ursäkta, men jo det tycker jag.



Kram

2009-02-11 @ 23:54:56
URL: http://tisasdagbok.blogg.se/
Postat av: Sarah

Fy fan vilket mög! Om behandlingarna var bättre på att följa upp efter behandlingstidens slut skulle säkert färre patienter behöva genomgå ytterligare behandlingar. Jag tror på dig, det vet du, men du behöver ju hjälp. Ingen i den här sitsen ska behöva klara det själv. Även om man kanske KAN bli frisk på egen hand så ska man inte behöva ta det ansvaret som sjuk. Det är det vi har sjukvården till för tusan!

2009-02-12 @ 08:40:24
URL: http://underbarasarah.blogg.se/
Postat av: Emelie

Det gör så fruktansvärt ont att höra hur du blir behandlad på idun. Jag blir så ledsen av att läsa det. Särskilt dem så är specialiserade på ätstörningar borde veta att man kan må lika dåligt psykist även om man har gått upp i vikt. Jag förstår inte heller varför sjukvården aldrig verkar ta ätstörningar på allvar. De ska finnas där för att hjälpa och inte bara lämna en ensam. Mina erfarenheter av idun är också dåliga.. Kanske finns det någon annanstans du kan söka hjälp? Om du känner att du inte orkar jobba just nu tycker jag absolut inte att du ska göra det. En massa styrkekramar till dig <3

2009-02-12 @ 09:26:43
URL: http://emelij.blogg.se/
Postat av: Em

Hej Cornelia!



Jag vill inte lägga mig i på något vis, jag vill inte trampa dig på tårna eller något, men. Ja, här kommer ett men. Jag tror ändå att det bästa för dig vore att försöka jobba lite, så att du får tankarna på annat och så att du INSER att livet är SÅÅÅÅ mycket mer än utseende, matfixering osv. Nu när du är hemma så har anorexin 24 timmar om dygnet på sig att försöka trycka ner dig, att få dig att må dåligt. Lämna spår av hat, dumma tankar och sånt. Men om du skulle börja jobba kanske du kunde få egentid (utan ätstörningen) och ditt riktiga jag skulle därmed få mer plats.



Du kan ju göra ett försök, om du sedan känner att, "fan jag pallar inte mer", så har du i alla fall testat. Du skriver att du orkar med det fysiskt men inte psyktiskt. Hur kan du veta att den psykiska delen inte orkar när du inte har testat?



Jag tror personligen att du hittar tillbaka snabbare om du börjar jobba igen.



Give it a try and do NOT give up.

Hope is the last thing that leaves a person.



<33

2009-02-12 @ 13:53:50
Postat av: Jossi

Cornelia<3

Jag fattar hur du känner och de gör ont i mej att veta hur du mår när jag själv mår lika dåligt. ingen ska behöva må så. och precis som du säger, visst vill man bevisa att man mår dåligt. och de e så jävla fel att man ska behöva göra de utan att någon annan ska fatta! men de glädjer mej att du har din mamma iaf. skönt att höra. hon säger som min mamma också, hehe. allt för att man ska må bra lixsom. men ja tror på dej, och hoppas på dej <3 kämpa på, jag vet att du kan, de har du bevisat redan. du e en STOR bit påväg :)

2009-02-12 @ 19:23:40
URL: http://josefineaspeteg.webblogg.se/
Postat av: Lisa

Alltså fy fan säger jag bara!!!! :(

Det där är så himla typiskt äs-vården.

Så fort man ser lite friskare och piggare utanpå så lämnar de en i skiten helt jäkla ensam och övergiven!

Man skall bannemej inte behöva ens vara underviktig för att man skall tas på allvar och få hjälp med all ångest och alla tankar!

Jag förstår inte hur de resonerar?!

Som du säger, det gör ju att man vill gå ner sig som f
n till bmi 10 för att visa för omgivningen hur förbaskat dåligt man mår inombords!

Jag förstår bara inte att man skall behöva vara bara skinn och ben för att tas på allvar?!



Förlåt för mitt ovårdade språk i detta inlägg men jag blir bara såå förbannad!!

Jag känner igen mig så väl i det där.

Usch!

Fina Cornelia, ge inte upp bara för detta!

Du är mycket starkare än du tror!

Och du kämpar visst på! Som attans! Varje dag!

Du är en kämpe som får ditt liv att rulla på trots alla elaka hjärnspöken inom dig!

Guldeloge till dig <3

Låt inte oförstående behandlare sänka dig ytterligare!

Jag tror på dig tjejen <3

Massa styrkekramar om

2009-02-12 @ 22:24:22
URL: http://pusselflicka.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0