I min verklighet
Jag har inte gått upp i vikt, och det är jag fullt medveten om. Ändå kommer det stunder då jag är HELT hundra procent säker på att något hänt med mig kropp, även ifall det bara är 15 min efter att jag stått på vågen. Det är fysiskt omöjligt att gå upp i vikt så snabbt (fettvikt). Klart att man kan dricka ett glas vatten och väga 250 gram mer... men ni förstår hur jag menar.
Samtidigt som det är kaos i mitt huvud så tror jag det är rätt nyttigt att uppleva detta. Varje gång jag kommer ur en sån här negativ känsla (att jag inte duger, är fet osv) så förstår jag hur sjuka tankarna är. Att de inte är verkligheten. Mina tankar och känslor i den stunden är påhittade av mig själv. För vem skulle peka ut mig som fet mer än jag själv?!
Jag borde också ta mina negativa stunder och göra något bra utav dom. Som t.ex skriva i bloggen eller på ett tomt papper. Bara skriva, skriva, skriva. Det är när jag är känslosam jag skriver som bäst. Negativa känslor går att förvandla till något bra!
Var tvungen att skriva av mig detta. Ska snart se reprisen av Top model, det andra avsnittet som börjar nu klockan 19. Ska koppla bort MIN verklighet för ett tag. För i min verklighet är jag inget annat än en fet, ful, värdelös, äcklig, tråkig människa som inte är värd ett skit.
Kramar till er!
+ Bild
Alla dom tankarna trakasserar mig också vissa dagar. Jag kan också känna ena stunden "Nämen fy vad äckligt smal jag är" och sedan fem minuter senare "Men hallå, vad stor min rumpa är". Snacka om vändningar i tankesystemet... Och alla dessa jävla tankar är falska. Osanna. För verkligheten är det svåraste att greppa om.
Du förresten: Har du inte provat Sojamjölken med vaniljsmak? Den är outstanding! Köper den jämnt.
Ja! BIIG nono till förkylningsjäveln.
Jag vet hur det är att gå igenom dessa dagar. Det är otroligt frustrerande att växla imellan dessa sidor. Vad är sanningen? Det folk säger eller det jag ser och känner?
Löjligt ofta tror jag på det jag ser och känner. För du också det?
Men som du säger, kanske det ändå gör oss gott att ha dessa dagar? Även då det är svårt att inse i stunden.
Varför kan vi inte bara trolla bort allt som heter vikt och vara tyngdlösa allihoppa? Då kan ingen vara för tjock eller för smal.
Jag hoppas att du får en bättre dag imorgon.
Du är stark, men glöm inte att man får vara svag också. På ett friskt sätt.
Kramar
Jag tänkte bara fråga, vad hette modellen på den blekrosa t-shirten du köpte på monki häromdagen?
Puss:*
om det är till någon tröst vännen så är du verkligen INTE ensam om att ha ett pendlande humör.. jag kan tycka att jag är degig och sen 1 minut senare så tycker jag att jag är för smal. det är sjukt det där och jag har nog aldrig kännt mig så schizo som jag gör just nu ;) kämpa på! det gör dig starkare.. kramar
precis som min kväll
