Tillbaka från kliniken
Tycker om sjukgymnasten jättemycket! Tycker det är så inspirerande att ta hand om min kropp när hon säger t.ex "hur får alla dina organ plats där" sa hon och pekade på min uppritade midja (ur profil). Ja hur?! Tänk så mycket organ och grejer som ska få plats där...
Sen träffade jag läkaren. Stör mig fortfarande på att hon alltid ska kommentera mitt utseende. "Det syns ju inte på utsidan, men i kroppen på dig" sa hon idag. Proverna var ganska bra. Bra med järn, levervärdena som förut var jättehöga var nu lägre, osv. Men sen va det ju det med att dricka tillräckligt... och gör man inte det kan proverna vara missvisande. Jaja. Hon verkade riktigt förvånad över att det mesta såg bra ut (sånt som inte är missvisande pga vätskebrist).
Sist men inte minst träffa jag psykologen. Gillar inte att prata med henne lika mycket faktiskt. Jag har pratat om de grejerna miljontals gånger förr. Allt hon säger vet jag om eller har hört förr. Känns inte som jag får ut så mycket av det. Behöver jobba mer med kroppen och min uppfattning av mig själv. Sen på slutet av vårt samtal så fråga jag vem det är som ska hjälpa mig med maten, om jag ska få träffa nån dietist eller inte. Hon sa "tyvärr har vi ingen dietist". Varför ska jag behöva kräva hjälp med maten från dom? Hon sa liksom "ja okej, vi kan prata lite om maten nästa gång" (om 3 veckor). Liksom HJÄLP?! Jag svälter och mår svindåligt i kroppen. Och nu när jag går på en klinik för ätstörningar får jag ingen hjälp med maten!!
Vad ska jag göra? Jag kommer ju knappast få ett matschema, eller någon som hjälper mig så att jag får i mig det jag behöver. Jag fick ett papper på bilder av normala portioner. Men jag VET hur en normal portion ser ut... det är liksom inte det som är problemet. Problemet är att jag inte kan fixa detta utan hjälp! Jag vill ha hjälp!
Känner mig som en liten myra som ingen ser eller hör. Hjäääääälp mig!
Vad hade ni gjort i min sits?
Kramar
om jag varit i din situation hade jag sökt en dietist på ett annat håll! typ något sjukhus eller något måste ju ha en dietist till hands?
lycka till : )
Om jag hade varit i din situation hade jag ärligt talat börjat på någon mer regelbunden behandling såsom daror att gvård. Jag tror faktiskt att det är det du behöver, för du har varit sjuk väldigt länge och dina ovanor är såpass fastetsade i dig att det gör det så sjukt svårt att ta sig ur på egen hand. Du måste ju få ett matschema iaf!
även inte om det ska behövas, men det kanske är annorlunda med dom som är över 18 år, att man måste säga till om lite saker själv, säg precis som du skrev här. Att ditt problem är maten just nu, och att du måste få ordning på den.
jag skulle söka dietist själv, eller byta klinik eller något
som ovanstående skrev kanske dagvård vore den bästa behandlingen för dig. för då äter du alla måltider med behandlare. går inte att fuska och du får normalportioner. men om du ska göra det kan du ju inte jobba.
men tycker det verkar konstigt att de inte ger dig någon hjälp med maten. det är ju en så stor del av en ätstörning.
Jag tycker att du ska byta klinik, söka dagvård eller begära en remiss till MHE kliniken i Mora. De är jätte duktiga på att behandla både anorexi och bulimi och även andra ätstörningar :) Lycka till!
Jag tror problemet är att man måste vara riktigt illa däran för att dom ska ta en på allvar. Man måste mer eller mindre se ut som ett skelett och vara nära döden. Samma gäller psykvården, om man är deprimerad så får man ofta inte hjälp förrän man har försökt ta livet av sig och misslyckats.
Ehh okej, din läkare verkar ju inte vara så bra på att utrycka sig, tänkte på det där du skrev "Det syns inte på utsidan, men i kroppen på dig". Varför ens öppna munnen och säga något sånt?
Förstår din rädsla angående maten. Och ja det borde ju vara där dom ska hjälpa dig med det. Men kan du inte söka en dietist på egen hand? eller typ ta kontakt med den du hade, för att be om råd?
Kramiis
