Växer i tankarna
Stundvis blir jag mig själv. Känner hur energin i kroppen bara vill ut. Jag kan skratta, skämta, prata och känna mig värdefull. Hoppas innerligt att de stunderna blir oftare och längre. Då jag inte bryr mig om hur jag ser ut, hur många kalorier jag ätit och ångesten som gnager i huvudet.
Var och handlade med mamma idag. Såg några tjejer i min ålder. Jättesöta, ganska kurviga och fin hy. Stod och plockade godis, skrattade och levde. När är det min tur att få leva? Att få känna mig betydelsefull och bra som jag är? Jag kommer alltid ha komplex för min kropp. Min kropp är min värsta fiende. Men varför inte försöka bli vän med den? Ta hand om den och ge det den vill ha, för att den ska fungera så bra som möjligt. Blir jag mer nöjd om jag skadar mig? Svälter mig och sitter i ett hörn och gråter. Är det lycka att inte äta? Är det ett misslyckande att äta och bli mätt som vilken människa som helst? Varför ska inte jag få unna mig det, och vara lycklig? Jag orkar inte vara kvar i detta helvetet längre. Önskar att det fanns en medicin som fick mig att glömma allt vad kalorier är.
Imorgon är en ny dag. Nya måltider, nya möjligheter att komma ett steg närmare det fria. Ger jag upp är jag dödsdömd. Hade jag varit svag hade jag redan varit försvunnen... svävat iväg, lätt som en fjäder. Tänk om detta är mitt enda liv? Nej, viktlös lär jag inte bli förräns mitt liv tas ifrån mig, och vad har jag då för nytta av allt svältande?
<3
gumman du ska bara veta hur många gånger jag har tänkt samma som dig när jag har sett glada fina tjejer i min ålder, äter glass/choklad lr annat... Men du har kommit en bra bit på vägen!
Föresten, du har jättesmala armar :S
gumman.... gud vad jag hoppas du tar dig ur detta snart! Du verkar vara på rätt väg! En dag (förhoppningsvis mkt snrt) kommer du vara en av de glada tjejerna som kan äta godis eller pizza med vännerna och sitta inne en hel dag utan att behöva röra på sig. En dag kommer du att kunna mysa och ha det härligt! jag vet det och så som du kämpar nu kommer det kanske vara väligt snart med! (L)(L)
Jag känner igen mig i dig väldigt mycket, och jag förstår dina tankar. Men jag tycker du verkar sjukt stark, vuxen och mogen, du kommer klara det.
du ska bara veta att jag tycker du är grymt stark och man blir även stark själv av att läsa det du skriver. fortsätt kämpa vännen, du är värd allt!
"Var och handlade med mamma idag. Såg några tjejer i min ålder. Jättesöta, ganska kurviga och fin hy. Stod och plockade godis, skrattade och levde. När är det min tur att få leva? Att få känna mig betydelsefull och bra som jag är? Jag kommer alltid ha komplex för min kropp."
Även de jättesöta, kurviga och glada tjejerna har stora komplex. Skillnaden är väl den att de vågar njuta av annat...
tycker du har kommit en bra bit på vägen om man kollar från ett år tillbaka, fortsätt så och våga tänka annorlunda. Våga utvecklas, så kommer du säkert i en snar framtid komma dit du vill!
