Thepreciousgirl ♥♥

Sluta med behandlingen?

jag vill dig inget illa, men jag blir så sjukt irriterad på att du hela tiden intalar dig själv att du är frisk. Skulle du klara att äta efter ett rekomenderat matschema med 6 måltider per dag varje dag? med smör på mackan, inga lättprodukter osv? tror inte det. och du äter dåligt, men säger att du borde sluta på behandlingen. hör du inte själv hur sjukt det låter??

anonym: du vet väl inte om jag äter 6 gånger per dag elelr inte?
Jag mår ju inte bättre av behandlingen, så varför vara kvar? Har gått där i snart 2 år. Och du vet väl inte vilka framsteg jag gjort?

och förresten . NÄR har jag skrivit att jag är frisk?!
**
***

du har skrivit många gånger att du känner dig frisk osv. Sluta ljuga för dig själv !!!!! För att bli frisk måsta du kämpa dig ur detta in i det sista, det räcker inte med bara en liten bit. Du tycker ju att det är okej att du inte har smör på dina mackor och att du tränar. Vet du vad många behandlare skulle säga? du är absolut inte frisk.

Jag förstår att du inte vill ha någon ny... Jag slutade med att träffa min läkare för att hon skulle byta sjukhus och jag inte ville ha en ny. Det är som du säger bara jobbigt att börja om.
Om du känner att du klarar av att kämpa själv och ändå må bra, så tycker jag att du ska satsa på det. Det är ju upp til dig och bara du själv vet vad du klarar av.
Varför äter du lite nu? Är det något särskillt som har hänt? Och fråga dig själv frågan "Vill du över huvudtaget går ner i vikt eller är det något annat som gör att du äter dåligt?"
Ta hand om dig!
Kram
Ps. Har du fått mitt senste mail? Där jag svarade på ditt...Ds.

Hej min raring! Jag tycker du ska göra precis som du känner det. Mår du inte bra av att gå på behandling, ska du givetvis inte göra det än om jag tror att det är viktigt och bra att du gör det. Blir orolig när du säger att du äter lite igen, får jag fråga - (du behöver inte svara om du inte vill) - vad är lite? Snälla söta rara du, du kommer klara det här. Jag vet! Tycker om dig massvis vännne, MASSA KRAMAR :)

anonym: okej, kan du visa mig det inlägget?
Vadå "du tycker det är okej att inte ha smör på mackorna" vilket jävla bullshit. Det tycker jag inte alls!!! MEN JAG TYCKER DÄREMOT INTE OM SMÖR!! Och min behandlare VET OM ATT JAG INTE HAR SMÖR PÅ MACKORNA. Alltså, åh! Lägg ner.
**
**
**
Kristina: Tack för att du förstår, och inte bara anfaller mig med att "du är inte alls frisk, varför ska du sluta, gör inte så, gör inte si"
Jag vet inte. Jag har ingen aptit typ. Jättejobbigt.
Jag fick ditt mejl! Har inte hunnit svara än! Kram sötnos
**
**
**
Jenny: Hej söte! Lite.. alltför alldeles för lite energi. Men ibland har jag dåliga perioder. Det brukar bli bra igen!
Kram till dig!

Tror du är lite som mig och alla andra som är rädda för att bli tjocka. Lägger ut massa recept, skriver att chokladfrondant är gott, tipsar om mat osv. men själv vill du inte äta ngnting, för innerst inne vet du att det är fel att äta massor av mat och godis.
Thats what I think!
Och det där med behandlingen, jag tror visst att det är bra. Och jag tror faktiskt inte du kan hjälpa dig själv. För problemet är väl inte maten utan alla rädslor och kanske en kass självkänsla.

moraltanten sara: Åh nej. Vad vet du om jag äter choklad eller inte? Jag älskar det. Och jag äter visst något. Men varsågod o tro vad du vill! That's not my problem :)
Men du vet inget om min behandling och hur långt jag kommit ändå :)

För att helt byta ämne. Jag tycker att du har jävligt häftig klädstil, och tänkte därför fråga dig en sak. Jag ska sy upp en studentklänning i Thailand, och undrar om du har några tips på modell? Kanske någon snygg klänning du sett på någon hemsida eller liknande. Vi har rätt liknande kroppar, fast jag är lite kortare. Några bra ideér? :)

Varför bli så upprörd över lite choklad?!

Kan du inte skriva vad en matdag innehåller för dig i stället, så kan du bevisa för den där anonyma att han/hon har fel.

Hur ser en vanlig dag ut för dig i matväg?

Det är verkligen jättejobbigt när man inte har någon aptit och inte känner sig hungrig! Ibland ha jag också sådana perioder och då blir det väldigt svårt att äta, för man är ju inte hungrig.
Man får bara tänka på att aptiten kommer att återvända och man blir hungrig igen. Då är det viktigaste att man ökar på maten och äter normalt.
Så länge du inte går omkring och är hungrig, så är det nog ok...
Kram

Everydayisthesame: Vem är upprörd?
Visst. Här är en normal dag för mig.
Frukost: en skål med flingor och mjölk, 1 macka med ost och grönsak, 1 frukt
Lunch: 1 port couscous med kycklingfile och grönsaker, någon sås till
Mellis: 1 macka med rejält pålägg, 1 frukt
Middag: samma som lunch typ
Kväll: en stor fruktsallad med olika nötter i

Happy? :)

Emelie: Kolla in asos.com de har skitsnygga :) och net-a-porter är grym inspiration! :D Lycka till!

Tack för tipset, båda sidorna var perfekta!

Men ursäkta.
du behöver ju inte vara otrevlig..
vad har jag gjort dig?!

Alltså har du en blogg så får du ju acceptera att folk kommer att skriva saker som du kanske inte gillar. Jag tycker inte heller att ditt tankesätt är friskt och din mathållning är väldigt krampaktigt nyttig. Men sen är det ju upp till dig om du tycker att du mår så bra nu som du vill göra i framtiden eller om du vill må bättre än så.

åh då förstår jag! hoppas att den snart kommer tillbaka :) och vet du cornelia: när du är glad och mår bra, då gör jag det också! :)

Du är så förbannat jvla otrevlig!! Du skrev nyss att du äter lite, har ingen aptit osv, och när ngn kommenterar det så skriver du att du äter choklad, mackor, lunch.. då äter du väl mer än lite?
Herregud ät vad och hur mkt du vill.. för jag tror inte så många bloggläsare bryr sig ett dugg egentligen. Dom har sina liv och du ditt!!!

om du känner att du klarar dej utan behandligen tycker jag du skall köra på det : ) alla vet att du är stark att klara dej oavsett! dina läsare tror på dej!

Everydayisthesame: du missuppfattar, jag mena inget illa!
**
**
Maria: Jag accepterar det väl? Men jag måste få försvara mig. Det är bara jag själv som vet hur jag mår och vad som pågår i mitt huvvud..
**
**
anonym: Hon frågade om en normal dag! Och det är så jag äter normalt. Men som sagt, jag har en jobbig period nu men jag tror det går över snart. Jag har haft sånna här perioder mååånga gånger. Och nån gång mår jag bättre.
Nä jag tror inte heller någon bryr sig om vad jag äter, därför skriver jag typ aldrig det heller :) Men jag vet de som bryr sig!
Och jag är inte alls förbannat jävla otrevlig. Men jag blir upprörd när vissa tror sig veta mer om mig än jag själv.
**
**
RASA: Tack sötnos!

Du är stark.
Om du insett att du den sista biten är bara du som kan lösa det, då ska du följa den vägen.
Förstår att det är jobbigt med en ny.
Jag tycker personligt att du ska göra som du skrev, den sista biten så försöker du klara själv. För det kanske är så.
Om du sedan inte skulle klara så får du helt enkelt bara återgå till behandlingen.

Du är stark tjejen! Jag tror på dig. Håller helt med Olessia, skulle det visa sig att det inte går så får du fortsätta med behandlingen,men jag att du har kommit så fruktansvärt långt så jag tror på dig! Kram

Okej, då är det jag som ska be om ursäkt..
jag missuppfattde allt totalt.

Du är stark som orkar stå emot alla elaka kommentarer. Keep going girl!

Olessia och M: Tack ska ni ha tjejer!
**
**
Everydayisthesame: Inga problem :) Tack! Kämpa du också.. var inne på din blogg och kollade. Don't give up!

Du är så otroligt stark som inte tar åt dig av kommentarer som är elaka.
Och att svara och försvara sig är inte samma sak som att ta åt sig. Det är ju bättre om du förklarar hur saker verkligen är, än att alla går och tror massa saker.
Jag tror på dig och jag tror starkt på att du kan klara av att kämpa, även utan behandlare.
Fortsätt kämpa och tänk positivt :)
Kram

Men ursäkta vad sur jag kan bli på vissa här.
om nu ingen bryr sig varför bryr ni er så mkt?

och till dig, kämpa på och gör vad som känns rätt för dig. Om man intek änner för behandling ska man inte behöva det, speciellt om deti nte hjälper längre. kämpa på och hoppas det snart vänder för dig så du får tillbaka dina normala matdagar!
KRAM

haah
anonym
. för jag tror inte så många bloggläsare bryr sig ett dugg egentligen. Dom har sina liv och du ditt!!!

De verkar antagligen bry dig jävligt mycket eftersom att du lägger ner vääääldigt mycket tid på att kommentera henne blogg.
fan låt hene vara så och låt hene leva SITT liv som hon vill.

Jag skickar en massa styrkekramar, för det kan man behöva ibland!

Kram, kram, kram

Hej Cornelia... jag förstår hur du tänker, och efter att ha följt dig hela vägen vet jag att hon behandlare har gjort en massa för dih och på många många sätt gjälpt dig och jag förstår även om du funderar på att sluta. Men innan du tar beslutet så tänk efter riktigt... KLARAR DU DETTA SJÄLV HEMMA (med familjens hjälp), ÄR DU SÅ PASS BRA OCH KLAR I TANKARNA ATT DU ÄR REDO?(det innebär mkt mkt mer arbete hemma), KAN DU GÅ TILLBAKA TILL BEHANDLINGEN OM DU ÅNGRAR DIG? och KLARAR DU ATT INTE HA NGN SOM KOLLA DIG OCH HUR DET GÅR?... Jag tänker inte säga vad jag tycker eftersom det inte är jag som ska ta detta beslutet och jag inte vet hur dina tankar är. men jag tycket verkligen att du ska tänka igenom det beslut du tar mycket noga, Vad det än blir, prata med din mamma och behandlare nu innan hon slutar. hoppas det fixar sig, vad du än bestämmer dig för att göra! puss

¨känns ärligt om jag ska säga, att du försvarar dig ganska mycket, och sjuka beteenden.

Inte alltid.

Och du vill man ska va ärlig, men alla verkar alltid ha fel om dig efteersom varje kommentar som inte är " du är så jävla bra" eller "du är min förebild"
alltid dom du försvarar dig mot?

du säger;
ni vet inget och blabla,
men please? ingen har sagt det, men tål att folk skapar uppfattningar från sina egna erfarnheter och dom som faktuist följt din blogg ett tag.

jag blir lite irreterad
för det känns som du verkligen försvarar saker som nästan känns idiotiska ibland.

jag är ingen gud och inte din mamma och inte du, jag vet inte så mycket om dig som du, men jag har en stark känsla av att du försvarar mycket.

inge smör på mackan?och alltid couscous, och ja ditten och datten kommer jag ihåg,
det där kan du försöka intala dig om att de är faktist VAD DU TYCKER!och har inget med ätstörningen och göra, men du ska veta hur falskt
det klingar.

du kanske borde gå tillbaka tiden innan du var sjuk, och titta på omgivningen hur andra njuter av mat och hur dom bryr sig, kanske du upptäcker nåt du kan ändra på.

Om du inte får ut något av din nuvarande behandling borde du byta!
Jag tror du skulle behöva mer hjälp och någon som satte större krav på dig gällande maten. Det behövs för att nå friskhet! Det är inte roligt att genomgå det men du kommer uppskatta den typ av hjälp i längden!

Tycker det verkar som om du är väldigt snabb på att försvara dig som om det du gör är fel och du vet om det, men du vågar inte erkänna det speciellt inte för dig själv. Om du inte vill att människor ska kommentera att du äter lite, skriv inte att du äter lite, för de förstår ändå inte hur ditt liv är och du blir bara arg på deras kommentarer vilket kan göra allting ännu värre. Du behöver inte bevisa något för någon annan än dig själv!! Förstår att det känns tungt att börja om och prata med någon ny helt från början, bara du ser till att du inte använder det som en ursäkt för att sluta utan att du verkligen känner att du klarar av det själv. Av egen erfarenhet vet jag att man intalar sig själv så otroligt mycket saker att man tillslut börjar tro på det själv, och det kan vara bra att ha någon som ser på en utifrån och som kan se till att man håller sig på rätt väg.

Jag måste bara säga att jag reagerar starkt på det förra inlägget. Vadå försvarar saker som känns idiotiska? Något som känns idiotiskt för en person kanske är viktigt för någon annan!
Och jag kommer inte ihåg att Cornelia har sagt att hennes matvanor inte har något alls med ätstörningen att göra. Men när man har varit sjuk ett tag så ändras ens matvanor och man börjar tycka om en annan slags mat.
Som ett ex. så hatade jag råris innan jag blev sjuk, nu tycker jag det är jättegott. Man förändras och ens matvanor förändras också.
Ni behöver inte vara hårda utan istället försöka förstå hur Cornelia har det.
Jag vet inte om jag är helt fel ute eller så, men jag kände att jag ville säga vad jag tycker. Du får gärna rätta mig om jag har fel Cornelia.
Kram

Det blev lite fel och jag såg inte två kommentarer, men det var "jag"s kommentar jag skrev till... :P

jag har inget emot cornelia och jag försöker förstå henne,
och jag gör det på vissa sätt.

men dehär me att råris är gottt nu och sånt där, de är ju sånt man har fått lära in sig medans man är sjuk, man lär sig tycka om det som funkade.

Men jag menar bara,

en sund vana, är att bara ta fram det ,man har lust att äta för, och de kan va en hamburgare när man har bråttom,
eller nått sånt där snabbt,

eller att man låter morsan få laga mat och blabla.

tror inte cornelia är där riktigt, men kanske har fel, vettefan, men jag blev mest irriterad på att du får det faktist och låta som att du inte behöver hjälp och blabla.
förtusan du har vart sjuk i 6 år.

de är inget man klarar själv resten heller.

jag säger bara vad jag tycker inget annat.

ett tips är ialflall att vad alla än säger va äörlig med dig själv, och låt inte rädslan ta över.

DU VET vad som är friskt och sjukt egentligen, och vad du innerst inne vill. Kämpa för det.

Men en ny bahandlare kanske är bättre på saker den förra du inte hade kanske också?

du sa du tycker inte om smör på mackan, men jag tror det är helt och håller med beteendet man har skaffat sig.

ajja, ibland måste man få störa,
och om jag nu har fel, har du inget och bevisa, för du ingen vet bäst än du.

"jag" skriver på ett otroligt charmigt sätt. med styckesindelningarna. känns diktaktigt. :D

jag tycker också du verkar överreagera, men det förstår du nog själv. man brukar ta åt sig som mest när det är sant? men det har inte vi med att göra egentligen..

hej :) jag vill bara skriva en liten sak som inte alls har med dig att göra, för jag känner inte sig och vet inte vad tycker om och inte tycker om. men jag vill säga något från min erfarenhet. jag har själv en ätstörning och slutade att äta smör när jag var tolv år. hela tiden har jag "trott" att jag slutade äta det för att jag inte tyckte om det. men i november började jag gå på en ätträningsenhet där vi helt enkelt var tvungna att ta smöt på smörgåsarna. och vet ni vad? det var inte så farligt. visst, det var inte så där supergott att jag kände att jag gått miste om något i flera år (ni fattar nog vad jag menar) men det var å andra sidan inte heller äckligt som jag trodde att jag tyckte. men som sagt, detta skriver jag egentligen inte till dig. men det kanske är värt att prova ändå :)

z: jag blir upprörd när det INTE stämmer. Såklart?!
**
**
Elina: Ja men grejen är den att jag aldrig tyckt om det ! Har provat flera gånger och tycker fortfarande det smakar lika illa :) Så jag har visst provat :)
**
**

Jag tycker om dig Cornelia, det är kul att följa din blogg, ditt kämpande osv.
MEN
jag måste änåd hålla med "jag" litegrann, jag vet att du skriver att din sjukdom kommer att följa dig resten av livet osv osv. Såklart att den alltid kommer vara en del utav ditt liv, eftersom det är något som varit en stor del av din uppväxt. Det går dock, TRO MIG, att inte låta den vara en betydande eller styrande del över livet, som jag tycker det verkar som att du nästan vill, och det känns som en ganska allvarlig sjukdoms-symptom, "inte våga släppa sjukdomen och den identiteten den ger mig" .
Du gillar garanterat råris, cous-cous, keso, frukt, och allt nyttigt som du skirver om, men är det VERKLIGEN så att du vågar äta vad som helst som är onyttigt lite oplanderat?? Nej tänker du säkert, för jag är inte frisk, nej, men då tycker jag heller inte att du borde sluta gå på behandlingen. Om det nu inte ger dig något numera, kanske du borde prova en ny behandlare? den skulle ju läsa din journal och uppdatera sig på din historia, men den skulle också lära känna den Cornelia som du är idag, vilket kanske skulle kunna hjälpa dig bättre, då du ändå utvecklats under sjukdomen gång och har fler tankar och erfarenheter i huvudet?
Jag vill dig verkligen bara allt väl, VÅGA FÖRSÖKA SLÄPPA TAGET MER! Du har redan kommit en bit på väg, men tror egentligen att du innerst inne också vet att det är en bit kvar, våga ta de stegen också, även om det är svårt att tro har du bara saker att vinna!
DU ÄR EN UNDERBAR & SJUKT SNYGG TJEJ, ÄVEN UTAN DIN SJUKDOMS-IDENTITET.
Och hoppa nu inte
på mig och skriv att jag inte känner dig, vet hur du tänker och funkar, utan detta är min uppfattning, baserat på att ha läst det som du skriver, det som du delar med dig av till oss alla andra.
Vi måste ju få uppfatta saker på ett visst vis, och det är inte mer än mänskligt än att bilda sig sin egna uppfattning, och om du nu tycker att den är felaktig, så vet ju du ändå det, du behöver inte hävda dig!
Tänk över detta igen nu, JAG BRYR MIG OM DIG, vill dig inget illa. Kram

tveksam: Tack! Jag förstår vad du menar, och jag tar till mig vartenda ord. Jag blir absolut inte upprörd över det du skriver, för du visar att du bryr dig och vill mitt bästa, och det känns inte som ett "påhopp" eller en "anklagelse"...
Kram!