Thepreciousgirl ♥♥

Alltså, min mamma är störd. Förlåt men jag måste verkligen skriva av mig allt skit. Nu när jag kom hem efter att ha mött henne med hunden, ja då ser jag att min räkning som låg på matbordet förut var försvunnen. (Notera att hon lägger allt sitt skit, räkningar och annat viktigt överallt i hela huset, rör man det är man död typ). Så jag blev lite små irriterad och frågade var hon lagt min räkning. Och hon svarar "du sa att jag kunde slänga det".. ÖH vA?! Det är en räkning ditt pucko. Klart fan jag inte sagt att du kan slänga den!! Så jag rusar ut och letar igenom sopen (JAG HATAR SOPOR!!!) och hittar den inte. (Hittade dock ett ihåligt bröd som nån slängt i tunnan...?) Går in igen och säger att jag inte hittade det, så börjar hon leta igenom sina egna skräphögar, och jovisst, där låg det. Men palla skylla ifrån sig från första början?! Så fort jag letar efter något, eller om jag är av med nått så skyller hon på mig. "Du har säkert gjort av med det". Det är aldrig HON!

Och inte nog med det!! (Fan vad jag gnäller..) Nu när hon skulle hitta våffeljärnet så letar hon igenom ett skåp där jag så snällt städade för nån månad sen. Så säger hon "det är säkert DU som gjort av med det"... bara VA?!?! Jag vet fan inte vart ditt jävla våffeljärn är, visste inte ens att vi hade ett. Men palligt att alltid skylla allt på mig?! Hon kan aldrig säga "var har jag lagt det", det är alltid "var har du gjort av det Cornelia"... lite ivägen jag känner mig? Så sjukt ouppskattat allt jag gör är. Man måste för tusan tänka sig för lite innan man skyller ifrån sig på andra!!

Detta är ingen engångsgrej heller. Det händer hela tiden! "Var har du lagt min borste Cornelia?" Ursäkta, men du lånade den förra veckan, och det är du som gjort av med den.
Nästa dag.
"Men oj, här var den ju!" (under hennes klädhög i sin säng...)

Trampa inte på mig. Jag ligger redan!