Kväll
Imorgon ska jag till Idun tidigt på morgonen. Känner inte alls för det... allt handlar om siffror där känns det som. Vikt, bmi och tider. Så fruktansvärt jobbigt eftersom det redan är en fixering. Låt mig komma bort från dedär liksom, men tyvärr bygger ju hela deras behandling på det. Nä, jag ska inte gå in mer på detta, då får jag bara tråkiga kommentarer om hur jävla seg i skallen jag är som aldrig blir frisk.
Är på riktigt dåligt humör just nu. Ska trösta mig med shopping imorgon. Jag som sa att jag skulle hoppa över rean i år, men nä. Jag vill verkligen ha något nytt. Jag har ju pengarna, så varför inte liksom. Ska leta efter en vinterjacka som jag fortfarande inte köpt. Har lånat min lillebrors ända tills nu, men det är nog dags att ge tillbaka den.
Ska se om jag hittar de snygga skorna på bianco också. Säkert inte rea men skitsamma. De är heta!
Nu ska jag läsa bloggar. Puss på er!
Usch stackars er, vad hemskt ni fick uppleva under julen. Stackars lillen :(
MEN! Jag hoppas du finner motivationen åter på något vis.
Du vet var jag finns.
kramar
Ätstörningskliniker och deras behandlingssätt hjälper många människor att bli friska, och jag ifrågasätter inte deras arbete.
Men jag tycker att det är jätteviktigt att komma ihåg att ett behandlingssätt inte funkar på alla. När jag gick på behandling kände jag allt, precis ALLT, handlade om siffror. Jag tyckte inte över huvudet taget (haha, skiver man så?) att de lyssnade på vad jag hade att säga, vad som låg bakom min ätstörning. De verkade snarare tycka att jag försökte bortförklara mig. Denna sifferfixering fungerade inte alls för mig, gick inte upp ett gram på nästan ett år. Jag avslutade min behandling och tog tag i mitt liv istället. Fick annat än siffror att koncentrera mig på, och jag slapp bokföra allt jag åt vilket gjorde det hela såå mycket lättare. Började få tillbaka livsglädjen, kastade ut vågen och gick upp 15 kg. Bara av att äta rätt. Har väll kanske nått enstaka kilo kvar att gå upp, men det får komma när det kommer. I övrigt har jag lämnat skiten bakom mig.
Nu menar jag självklart inte att du ska sluta på din behandling! Vill bara påminna om att även ätstörda är individer som fungerar olika. Funkar inte siffer-konceptet på dig så pröva något annat!
Kram på dig!
Ja precis! Jag fattar verkligen INTE varför människor gör så. Varför förknippas nyår med världens fylla liksom? Jag själv förknippar nyår med god mat, trevligt sällskap och fyrverkerier liksom haha. Me tyvärr verkar jag vara ganska ensam om det?! Hmm ;P
Kram gumman!
Endel människor verkar inte ha bättre för sig än att trycka ner andra och få de att må dåligt. Jag tror att både du, jag och många andra i våran sits känner oss stressade nog att bli friska och ta oss ur den här skiten, utan att ständigt bli påminda om det från andra.
Jag för min del har panik över hur mycket av det riktiga livet jag missar medan jag sitter och har ångest över mat, vikt, kropp..och mig själv. Det räcker liksom, man behöver inte få höra det från andra hela tiden, och speciellt inte i stil med "vill du inte bli frisk eller?" "ta dig i kragen" o.s.v.
Hoppas 2009 blir ett bättre år sötnos. Du förtjänar det! Mitt år 2008 har varit det sämsta året på mycket, mycket länge. Och då inte bara vad gäller mig, utan hela familjen och mina närmaste. Men bara för att man inte nämner allt i bloggen verkar folk tro att allt skulle vara frid o fröjd om man bara "tog sig i kragen" och blev frisk. Det funkar inte alltid så, och speciellt inte när allt omkring en är kaos. Men vi får hoppas på, och kämpa för, positiva förändringar a'la 2009! Eller hur?
Oh jag ska också shoppa imorron haha.. kanske ses i Malmö då ;)
Lycka till på Idun imorgon gumman, håller tummarna för att det går bra <3
Puss
Jag ska också iväg och väga mig imorgon och utvärdera hur det gått att vara hemma över jul och så. Mycket hänger på siffror och på kliniken jag är på går de efter bmi, vilket jag tycker är helt sanslöst ! Men jag förstår också hur viktigt dt är då man är så pass illa och det viktigaste är då att återhämta sig så snabbt som möjligt. Men alla som har éller haft en ätstörning vet hur lång tid det tar att bygga upp kroppen.
Jag oroar mig jätte mycket inför vägningen och det kan förstöra en hel dag för mig! Tänker inte på nåt annat just nu.
Jag vill att de ska se mina framsteg inte stirra sig blinda på vågen. Jag äter, jag kan äta sånt jag inte vågat mig på tidigare. Är det inte ett tillfrisknande...?
Jag håller tummarna för att de ska gå bra för oss båda imorgon cornelia ;) Vi kan vi vill det går!
