En svacka
Det känns helt klart som att jag kommit in i en svacka. Ni har nog också märkt det... att jag inte går emot sjukdomen såsom jag borde. Jag vet att det är dåligt av mig, och att jag vet bättre... men jag känner mig faktiskt svag. Riktigt svag! Och det hjälper faktiskt inte att säga "vill du inte bli frisk" osv. Blir nästan bara ännu mer deppig och omotiverad. Kanske låter konstigt, men så är det i alla fall.
Någon av er undrade hur det går med min chokladkalender. Jag måste tyvärr meddela att jag inte ätit en enda bit! Så fruktansvärt svagt och patetiskt... jag vet. Inte ens det klarar jag! Vad klarar av jag egentligen?! Nada. Det enda jag är bra på, det är att ha ätstörningar. Jag kommer fanken inte på nått annat jag, Cornelia, är bra på...
Nä gud, det var inte meningen att detta skulle bli ett deppinlägg. Förlåt!
Ha en mysig andra adventkväll. Kram
hej vännen!
alla har svackor, men jag vet att du kämpar och att du kommer att klara det här :)
jag har sagt/skrivit det förut, men om du vill maila så får du göra det :)
ta hand om dig vännen och hoppas att du får en bra kommande vecka :)
bamsekram <3
=(.. Jag tycker att folk är omogna som skriver: "vill du inte bli frisk"? Helt seriöst Cornelia, man blir inte frisk på några veckor! Det kan ta år.. Du kämpar ju som bara den, men det går sakta framåt, men det tar tid! Det finns ingen omväg.. Låt det ta den tid det tar, alla är vi olika individer, och det tar olika lång tid för oss alla att ta oss ur saker... Du kanske har en down period nu, men det är för att du ska orka ta dig upp och ännu längre nästa gång.. Vet att du har viljan och styrkan..
Cornelia, du ska inte nedvärdera dig så! Du är en stark person, skriver helt sjukt bra och inspirerande blogginlägg, du är bra på att motivera andra att kämpa mot anorexin. Du har en jättefin personlighet och det finns säkert jättemycket som du är bra på men inte kommer på! :) Styrkekramar Linnea
Hej Cornelia!
Har läst din blogg nu varje dag under ett par veckor och har blivit riktigt pepped att ta itu med mina egna ätstörningsproblem tack vare dig!
Vill bara säga tack till dig ,du är otrolig som vågar vara så öppen och oanonym. Blir därför väldigt ledsen när du skriver att du hamnat i en svacka.. Anorexi kan man ha hela livet det är bara du själv som bestämmer när det ska sluta.Jag vet hur svårt det är att ta steget och äta ng otillåtet men om du aldrig gör det så kommer du aldrig vara nöjd heller. Man får ångest om man äter men samtidigt ångest när man inte gör det när man borde. Jag brukar tänka på människorna omkring mig när jag får ångest. Jag brukar tänka att jag äter för deras skull så att de kan se att jag mår bra. För anorexi drabbar hela ens omgivning ,alla vet ju att man mår så pass dåligt så man inte äter tillräckligt.
Och de blir väldigt sårade, tänker spec på min mamma och pappa och bröder, så gör det inte för dig själv gör det för din omgivning och du kommer må bättre!! Om du aldrig tar steget ur sjukdomen så blir det bara svårare och svårare.
Du klarar det cornelia ja tror på dig och tro mig jag vet hur det känns.
Men ditt löfte med chokladkalendern lät jättebra ! Kom igen Cornelia börja me det du kommer få glädje och styrka utav att du lyckas bekämpa spöket i huvudet.
kramar
Du verkar vara en jättehärlig tjej som är bra på väldigt mycket måste jag säga. Jag tycker att du är stark som kämpar emot sjukdomen på sättet du gör. Fortsätt så! <3
Nä det är nog ganska omöjligt att bara äta helt "perfekt" mat. Konserveringsmedel finns ju verkligen i allt, så då skulle man ju inte ens kunna äta skinka på mackan liksom. Vet du vad? Jag har också fegat ur med min chokladkalender, men en chokladbit om dan känns så onödigt så jag tycker att vi äter alla 24 på julafton istället! Deal? Då är vi duktiga:)
Jag förstår precis hur du känner. Man orkar inte alltid va stark för att gå imot. Det är okej att vara svag, det är okej att tänka så. Bara du inte ger efter utan fortsätter äta hur omotiverad du än är. Jag tror på dig, jag tror du klarar precis allt du vill gumman.
Massa kramar
Det är faktiskt inte det minsta svårt att bara äta naturlig mat! Jag&mamma trodde det skulle bli ett svårt projekt, men icke! Det går kanon! :) :) & påtal om att du tappat motivationen. Det märks. Och det enda som gäller är att hitta den igen! Eller helt enkelt köra på utan den, så kanske den dyker upp! Mot friskheten Cornelia! Du KAN!
Du var så bra i fredags. Gillade verkligen prata med dig, du lyssnade och sen gav respons. Ibland är vi bra på saker som vi inte tänker på. Du är en jävligt bra vän ;) remeber?
Cornelia är bra på att kämpa, att laga mat, att peppa folk, va söt ;) haha ne men en massa grejer är du bra på!!! Det vet du bara att du är inne i en svacka som du sa. Men du kommer ta dig ur den jag lovar! Du måste tro att du kommer bli frisk för utan hopp o tro är det slut! Jag tror på dig, din mamma och din familj o dina vänner tror på dig.
Det blev ett lite konstigt inlägg men hoppas att du fattar vad jag menar.
Skulle va kul att träffas någon gång om du är i gbg? fundera på det iaf :)
kram på dig tjejen!!
Du är en trevlig, rolig, ärlig och osjälvisk människa. Och det betyder bra :) Du kanske kan tänka att du kämpar för dig själv och din framtid. Ju fortare du blir frisk, desto längre kan du leva som du vill (och slippa vara deppig). Jag tror på dig! Kram <3
P.S Glömde säga att du är bra på mode, att skriva, göra recept, peppa andra, fotografera... och säkert fler saker om du tänker efter ;)
Cornelia är alldeles ypperligt bra på att skriva en fin, intressant och givande blogg åt alla sina läsare!
Och du ÄR bra på att kämpa, se bara hur långt du har kommit. Vill man, så kan man! ^^ Tycker att du skall fortsätta kämpa. Vi vet, och du vet att en dag kommer du att vara fri från allt som heter ätstörningar!
Take care <3
Jag själv har också ätstörningar, har bmi på under 15, till och med jag klarar av att äta mer grejer än vad du kan.
Vad fan är de som tar emot? Ditt liv väntar C, och du slösar bara bort de...
Du är stark! Jag säger som alla andra: du klarar det här :) Livet har sina ups and downs.
För övrigt tycker jag lutfisk är hur gott som helst.
jag känner också att jag haft en liten svacka, varit lite omotiverad liksom. men det är "bara" att kämpa på! kan du inte ge dig faaan på att äta den där choklad biten imorgon? hur mycket tårar, ångest m.m som det än ger? förstå hur stolt du skulle bli efteråt! klarar du det tror du? :)kramar<3
Shit vad jag känner igen mig!!!!
Jag har länge klarat mig aldeles utmärkt och mått bra i något år. Men svackor hamnar vi alla i och det känns tungt och misslyckande. Men du är inte ensam! Jag har själv en downperiod just nu och vet att det är pga den nalkande julen. TO MANY BAD MEMORYS! Jag har många gånger upplevt att det bästa att göra när man är nere är att acceptera läget för vad det är och jobba därifrån. Men som Jennifer skrev, DET TAR TID! Det finns ingen mirakelkur som fungerar och det går inte heller att plötsligt ändra på allt man gör. Du är ju medveten om dig själv och dina tankar. Låt det ta tid.
Många kramar/ Sofia
du är INTE svag. men det är okej att inte alltid vara stark. man orkar inte kämpa sitt yttersta dygnet runt och det är okej. man orkar inte alltid ha bra perioder, utan svackor är okej.
you'll get there.
kram.
gumman... du lider av en ätstörning, så det är inte direkt ngn som kan kräva att du ska vara rationell alltid, aldrig vara nere, aldrig känna ångest... för det är EXAKT vad en ätstörning gör med en person. Tar den i sitt grepp och kramar ut allt den kan få. Men efter vad jag kan förstå av din blogg så kämpar du mot den med näbbar och klor, och verkligen försöker, och jag tycker inte man kan kräva mer. Det kommer inte gå över en natt, sånt här tar tid, det viktigaste är att man inte ger upp. Så stå på dig!! Vinn!
sen vill jag bara kommentera till anonyma ae här ovanför: men vad BRA för dig då, vad bra att du kan äta vissa saker. Men varför i h-e skriver du det till en tjej som kämpar? Tror du att hon blir friskare av att jämföra sig med ngn annan? Tror du att alla med ätstörningar har det på samma sätt???
Tack för smssvaret :D
Ja, jag vill så gärna bara säga att du är en bra människa och svackor har vi alla. Det är sant, det jobbiga är bara att jag själv är i en just nu. Troligen mkt pga min dåliga hälsa. Men sanningen är, att jag vet att allt kommer bli bättre. Det är vägen till målet som är viktigast, för det är där du lägger ner allt i hela din själ och jobbar så hårt, även utan att det märks till en början, men snart så, lovar jag dig att det kommer märkas. Som jag sa. För bara några månader sen hade du aldrig gått och fikat med mig. Men i fredags gjorde du. Jag tycker det är jättestarkt jobbat :) massor med kärlek och kramar till dig<3
hmm... tror du bara försvårar ditt tillfrisknande genom att begränsa dej ännu mer när det gäller livsmedel. Tillslut återstår det inte mycket om man bara ska äta efter det som anses vara hälsosamt, magert, fettsnålt/nyttigt fett, fri från tillsatser, lågt glykemiskt index, inget vitt mjöl etc.
Ingenting blir farligt om man varierar sin kost och inte överdriver mängden av ett särsklit livsmedel. Man ska kunna äta allt i rimlig mängd. Det är frihet... för vi får inte glömma att kropp och själ hänger ihop, spelar ingen roll hu bra vi sköter oss med kost och motion så länge vi inte är tillfreds mentalt, är stressade och ångestfyllda är vi inte hälsosamma. kroppen tar mycket stryk av att man mår psykiskt dåligt.
Det är lätt att hamna i nyttighetsfällan idag eftersom det är så mycket fokus i media om vad vi bör äta och inte bör äta... detta kan skapa väldig stress, det blir en heltidsysselsättning att försöka äta så perfekt som möjligt. Det finns så MYCKET ANNAT i livet än mat att fokusera på. Att äta ska inte behöva vara så krångligt och ångestfyllt. Att sätta upp förbud för olika livsmedel gör så att man inte kan ha ett avslappnat förhållande till mat. Dom som så hårt går in för att vara hälsosam blir ofta motsatsen.
