Långpromenad i solen
Tog dessa två bilder när jag var ute. På ett träd som blommar och ett flott hus jag gick förbi. Ser kanske inte så speciellt ut... men det var lyxigt! Stor pool på baksidan med slingrande växter, palmliknande buskar, egen liten damm med en brygga över. Och bilen... ge mig.
Men saker gör en inte lycklig för fem öre. Fast ibland skulle det varit soft att slippa tänka på vissa ekonomiska tråkigheter. Men jag ska verkligen inte klaga.
Har precis ätit blodpudding med lingonsylt. Så gott, så gott. Har dock haft fett mycket ångest idag... vet inte varför. Ångest både för att det känns som jag äter som en gris och för att jag äter för lite... hur går det ihop? Har också ångest för att jag knappt kan gå uppför trappan utan att det värker i benen. Blä...
Ska nog se på MTV nu. "Made" och sånt tjafs.
Puss!
Nej men du verkar ju vara medveten om att du är sjuk iallafall, som du skriver ovan, och det är ju bra. Hoppas det går bra för dig :)
åh jag älskar verkligen din blogg... var tvungen att få det ur mig, haha.
Usch va jobbigt, ja det tar lång tid att bli frisk igen. Man önskar ju att de bara kunde gå på ett knäpp.
jobbigt att din kropp verkar må så dåligt nu. minns när jag var som smalast. orkade inget. din kropp protesterar väl. men du ska ju snart få mer hjälp. och du är ju så medveten om dina äs. om man inte är det kan man ju aldrig bli frisk.
Var försiktig med promenaderna, ju mer promenader man tar desto mer ångest får man om man skippar en dag. Så blev det tillslut för mig.
Och att du lär gå ner i vikt om du tar många promenader. det är nog inte det du eftersträvar längre.. tur det:)
Jag gillar också blodpudding! namnam. jag åt det igår! haha
kram
Jag förstår hur du tänker! Jag var på kliniken idag, och nu är jag äntligen normalviktig! Det var en lång väg fylld utav tårar! Men det går, så länge man kämpar och inte ger upp kommer sjukdomen att ta mindre och mindre plats i ens liv, och helt plötsligt kommer man på en dag; Men oj, idag har jag ju inte tänkt på vad jag ätit och inte ätit!
Jag förstår verkligen den där känslan exakt den känslan har jag haft i en vecka nu, jag hatar att jag äter jag vill äta men jag tycker jag äter som en gris,och tycker att jag ser ut som en men ändå är jag orolig för att jag till nästa vägning gått ner i vikt, hur får man ihop de?
åh vad mysigt :)
Fina du. Du ska veta att jag följer dig och har gjort det länge. På ett sätt känns det som att jag känner dig, vilken kanske låter konstigt i dina öron eftersom du kanske inte vet vem jag är. Jaaja... Fin är du illafall!
okej detta är lite skrämmsel propaganda.
Det finns en tjej här hon är 20 år hennes skellet är förtvinat av anorexian, det är som en 80-årigs gumma och kommer aldrig bli återställt!
Det fick i alla fall mig att börja tänka till!
Kämpa på! Du kommer lyckas!
snälla fortsätt kämpa du är stark. Jag läste om att du tyckte du var ful, jag fattar inte. Du ser jätte bra ut. Sluta tänka så negativt om dig själv det är tankarna som gör det mesta. Kämpar med dig!
forstätt kämpa du är stark !
läste att du inte tycker du ser bra ut. fattar inte det du ser jätte bra ut!
