Lånade böcker, tv och te
Jag är inte perfekt någonstans, men jag duger ändå som jag är. Det finns bara en av mig, och det är unikt. Det finns bara en av dig, dig och dig också.
Jag vet egentligen inte vad som fått mig att ändra mitt tankesätt. Kanske är det årstiden som börjar gå mot de ljusare tiderna? Just nu sitter jag och ser på solnedgången, hör fåglarna kvittra... och jag känner bara hur jag är påväg mot bättre tider. Jag vill lösa alla problem, fixa allt det negativa och glömma det som varit. Går det enbart med vilja?
Till middag åt vi mammas kycklingsoppa med rotfrukter, linser och andra grönsaker. Till det ett ljust bröd med goudaost och gurka. Valde vitt bröd eftersom det är snällare mot magen nu när jag har problem med den. Och det känns faktiskt bättre nu när jag skippade brödet med så mycket fibrer i. Jag förstår egentligen inte hur min mage pallat alla dessa fullkornsprodukter jag smällt i mig varje dag. Stackars mage...
Nu ska jag bege mig till soffan med en stor kopp te, mina nya lånade böcker och se lite på tv. Lånade såklart böcker om Thailand, som jag ska drömma mig bort lite i. Skönt att tänka på annat än mat, sjukdomen och allt det negativa.
Förresten. Jag såg mig i spegeln förut, och kände mig smal. Ja, SMAL! Wow... det är inte varje dag den tanken når mitt huvud...
Vi hörs , puss!
Vad bra hjärtat. Klart du förtjänar att må bra. Hoppas verkligen att vi ska få ses någon dag. Det har ju blivit ganska uppskjutit nu sen somras. Önskar dig välmående och en mysig kväll ;) KRAMAR
vad kul angående vad du tyckte om din spegelbild!
Låter som att du haft en bra dag ändå :)
Själv såg jag en överviktig människa i spegeln idag. Jag antar att bilden vänder när jag blivit friskare :)
Ja det känns mycket ljusare nu, inte bara utomhus för att det är vår utan i livet också
kram
Alltså, jag beundrar din styrka. Alla har vi svackor i våra dar, och jag blir så glad och inspirerad av att läsa dina inlägg så du vet inte.. Fortsätt med precis det du gör, för du skriver så otroligt bra och inspirerande
Jag beundrar dig. att du kan sitta och skriva ner allt du känner, precis allt. känner likadant men skulle aldrig skaffa mig mod tátt prata med någon om det. där jag känner mig uppsväld ful och fet så kan jag nästan börja gråta av ångest men jag håller mig undan. Jag sitter i en pinsmal kropp och ser alla andras platta magar och önskar att jag såg ut som dem. men egentligen har jag plattare mage själv. det är sjukt, jag hatar denna sjukdomen. det suger! men jag är beroende av din blogg. du är en idol för mig xD
asså ja avgudar dig nåt så jävulskt kvinna! go rock;)!
Magiskt att läsa ett sånt positivt och motiverade inlägg, gör dig själv en jättetjänst; skriv ut det och sätt upp det någonstans där du alltid kan se det och om det någonsin känns jobbigt eller du hamnar i en svacka - läs det och försök känna samma känsla som du kände när du skrev det.
Det låter kanske flummigt, men jag lovar dig att allt (yes baby: allt) handlar om mentala bilder och när du får kontrollen över dina tankar kommer vägen mot ett "friskt" liv vara en enda lång och solig nedförsbacke.
Jag själv är på krönet och väntar på att våga åka utför.
Att vända en svacka själv är starkt. Att det inte är några behandlare som skriver matscheman utan att du själv lägger till mellanmål utan att någon har sagt till. så STARKT gjort!!!
Du är så jävla ball cornelia. Så otroligt stark!
