Pepp, inte depp
Ikväll lagade mamma en jättegod köttgryta till middag, med ris. Supergott, men jag åt seriöst helt sjukt lite. Fan för mig. Och mätt blev jag också. Ni skulle skrattat om ni såg min portion och sen att jag säger att jag blev mätt. Men jag ljuger inte. Mina hungerkänslor är på botten. Blir mätt av ingenting, och ibland plötsligt superhungrig. Men det är väl konsekvenserna av detta beteende.
Hur som helst ska jag äta något mer ikväll. Det är ju Top model! Älskar att det är 3 gånger i veckan istället för 1.
Längtar inte till imorgon. Tvingas vara ute i Malmö hela dagen helt ensam. Hatar det. Träffa 3 personer. Läkare, sjukgymnast och hon på Idun. Jag har ett mellanrum på 2 timmar mellan 11 och 13. Då säger dom att jag ska äta lunch i stan. Ensam? Jag äter aldrig ute ensam. Har en svag känsla av att det inte kommer hända. Men jag kommer svimma om jag inte gör det. Har ni tips? Att ta med något är också uteslutet... var ska jag då äta liksom?
(Upd. Tack för tipset om att ta med en bok! Det ska jag göra.)
Det är detta jag menar. Detta beteende och alla dessa tankar var, när, hur och vad jag ska äta. Och OM jag ska överhuvudtaget.
Jag måste bryta mig loss!!!!
Fundera på vad du har för mål..vill du svälta..vill du blir fri..? Vad vinner du på att skippa lunchen imorrn/vad förlorar du? Det är bara du som kan bestämma vad du VILL göra, även om andra kan ge dig tips å råd.. Menar inte att någontign är lätt, har varit fast i det själv, men..kan iaf säga att det går att bli fri från det! Hur jobbigt det än är. Om du bestämmer dig för att äta lunch imorrn (vilket jag hoppas att du gör..), kan du inte fundera ut något innan som du ätit till lunch i stan förut, som du vet hur det ser ut å att du ätit det bra förut, å helt enkelt äta samma imorrn? Tycker du är grymt stark som kämpar å att du tagit steget att börja på dagvård..det är en frihet att bli av med en ätstörning å jag vet att du kan, om du vill, å dte vill du, eller hur? Med viljan komemr du långt! Å glöm inte att vägen till ett ångestfritt liv går genom ångest.. Ångesten försvinner inte av sig själv, utan du måste öva massor av gånger för att göra en sitatution till en vana som känns okej. Imorrn kan vara ett första steg på vägen till att klara av att äta en bra lunch på egen hand! Sköt om dej å lycka till, du är värd att må bra! Kram!
Hade jag inte jobbat imon hade jag inte bangat att göra dig sällskap över lunch :) Men att äta lunch ensam ute kan faktiskt va ganska mysigt ibland. Slå dig ner på nått mysigt ställe och beställ in en macka eller sallad och en kopp te. Ta med dig en bok och sitt och ät och läs i lugn och ro. Alternativet är ju att ta typ falafel och "gå runt" att äta men dels vet jag inte om du äter sån snabbmatsfalafel och sen är det ju inte heller så bra att inte sitta ner och äta. Hoppas du löser det på nått bra sätt!
som en annan skrev, ta med en bok eller köp en tidning. då ser och känner man sig inte lika ensam. jag vet själv hur det är och har nog aldrig någonsin ätit själv "på stan". men jag tror faktiskt att en bok/tidning underlättar. välj kanske något ställe där det inte är så mycket folk, utan där det är lugnt. då blir det inte lika stressigt runtom dig ju. jag hoppas verkligen att du klarar det! :*
Åh tänk om jag bott i malmö! Då hade jag velat äta lunch med dig.
Hoppas lunchen löser sig på något bra vis ändå. Som någon sa, en bok kan vara ganska bra sällskap även fast det kanske är lite svårt att läsa när man äter :P
Har läst din blogg ett bra tag och jag märker att sjukdomen börjar ta allt mer plats i ditt liv igen..Kom igen Cornelia. Du måste äta! Det är det enda sättet att bli frisk på. Låt inte sjukdomen styra dig. Det är så lätt att kämpa och kämpa och så får man inget för det. Att dag ut och dag in försöka utmana sig själv med maten, för att sedan kompensera allt och sedan har djort allt i "onödan".Du förtjänar verkligen att få ut något av ditt kämpande och inte bara stå och stampa på samma ställe hela tiden. Jag lovar,jag vet vad jag talar om!!
Sen tycker jag det är otroligt starkt av dig att börja på dagvården. det är verkligen ett friskhetstecken att tänka så förnuftigt!! Jag tror du nånstans vet att du behöver mer hjälp, för en ätstörning kan man inte bli helt frisk från själv (enligt mig). Man behöver friska människor som stöttar och hjälper en, för en ätstörning har sådanna JÄDRANS krafter (folk dör ju för fan) . Jag tror du kommer förändras en heldel när du börjar på dagvården, och då menar jag åt det friska hållet. Du kommer komma närmare en förståelse om hur störda tankar man har egentligen som ätstörd. flummigt kanske, men jag hoppas att du förstår hur sjuk man är och i hur stort behov av hjälp man är när man har en ätstörning. Jag tror du en dag kommer att se tillbaka på ditt liv och tänka HERRE MIN SKAPARE hur kunde jag låta en sån falsk sjukdom styra mig en så stor del av mitt liv. Men jag tror du också kommer inse att tiden som sjuk inte alls varit förjäves, utan att den livserfarenhet sjukdomen gett dig kommer har förändrat ditt friska jag till en otroligt stark person. Du kommer kunna leva ditt friska liv FULLT UT och du kommer uppskatta de bra stunderna som en "icke ätstörd" människa aldrig ens kan komma i närheten av. Hoppas du uppfattade något :P hihi
Massa kärlek till dig
//anna
OHH synd att jag inte är i stan då, då hade jag ätit med dig! men jag ska ju vara på kliniken supertidigt =(
japp, jag klippte mig idag :D
Hej tjejen! Jag börjar med största sannolikhet i dagvården i slutet av oktober, så vi lär väl ses där. Det är upp till mig om jag börjar eller inte, jag har en hel del praktiska saker som måste lösas först. Vi får se hur det blir till slut. Ang. lunch, varför inte lite sushi? Finns mysiga ställen på och runt Lilla Torg. Ikizukuri gör grym sushi (bredvid Espresso House)Det är mat som är nyttig och som är relativt ångestfri för mig i alla fall. Det är något lätt och gott och kanske något som passar när man känner sig sårbar? Ta hand om dig o lycka till
Jag tycker verkligen att du ska testa en bagel på Bagericaféet på hörnan av Saluhallen om du inte varit där innan, jättegoda bagels i typ tjugo varianter.
Jag hatar också att äta ensam, men jag brukar gå dit och ha med en tidning eller bok. Kommer man innan 12 kan man dessutom sätta sig i en avskiljd hörna så att man känner sig lite mindre utsatt.
Ha det bra, och lycka till! :)
Du kan om du vill, kämpa! :)
ta en sushi-meny! brukar jag göra när jag är osäker på saker eftersom det är så sjukt nyttigt. :D nilssons sushi typ brevid p-huset anna har malmös bästa sushi!
De kommer en utväxt-special så småningom : )
Måste säga att jag tror att det kommer va tufft i början på idun men du kommer nog trivas!! där finns ju andra du kan prata med och som försår dig. Och du kanske får en ny vän du känner du kan lita på. jag hoppas verkligen det går bra för dig!!
Om jag var du hade jag tagit med mig en bok eller en mp3, satt mig i en park och tagit med mig eller köpt pastasallad eller någon annan slags mat och ätit utomhus, om det är fint väder. dv.s anners tycker jag du ska försöka äta ute, även om du inte äter upp allt eller vågar beställa det du exakt vill äta, så har du iaf klarat av en sak, att bara våga sätta dig ute och äta! Folk gör det helatiden, så varför skulle inte du kunna det? Massor av pepptankar om imorgon, lycka tilL!
kom ihåg at tdet är du so mavgör om du äter eller inte, inte vilka käönslor du har dagen innan. och alla måste vi äta, det vet du.
