3 september, onsdag
Har lite onödig ångest idag. Vet inte varför jag börjat träna så himla mycket på sistone. Jag har aldrig varit en träningsmänniska förut. Eller jo det har jag väl, men inte med tvånget i bakhuvudet. Jag har tränat innan för att det är roligt och skönt. Nu är det mest jobbigt. Går promenader varje dag, träningscyklar, springer i trappor och gör lite styrka på kvällen. Det är väl missnöjet med min kropp som sätter sina spår. Tycker jag ser helt konstig ut. Korta knubbiga ben och spinkig överkropp med inga bröst alls. Blöööö! Skit i det nu Cornelia. Det går ändå inte att göra nått åt på kort tid.
Bjöd på muffinsen igår, och alla tyckte om dom! Har själv inte testat dom... ska väl göra det snart hoppas jag. Idag ska jag äta pannkakor till middag, och det är en utmaning i sig. Får ta en sak i taget, annars blir jag galen.
Ni får ha en bra dag! Puss o kram!
Jag kan ha fel nu, men jag får en känsla av att du börjat må sämre sedan du slutade jobba/gick på semester/sjukskrev dig. När du jobbade i våras och första delen av sommaren så var du full av motivation, pepp, glädje, energi och vilja att bli frisk. Du skrev underbara inlägg om nya tag, om kämpaglöd och om nya matvanor, skippa träning, testa ny mat och nya mattider - du planerade mellanmål och du gav intryck av att allt kändes så jävla bra!
Men nu? Jag förstår att sjukskrivning kanske är ett måste om du ska börja på dagvård, men det verkar som att du bara mår sämre och sämre. Sån sjukt tråkig kontrast om man jämför med din optimism i våras.
Som sagt, jag kan ha fel. Jag läser inte din blogg varenda dag, men det är den uppfattningen jag har fått och vill gärna att du reflekterar över den.
Hej gumman!
Tänkte på detta med din träning!
SLUTA innan det går för långt.
Jag själv har/hade ortorexi.
Jag tränade något så fanatiskt.
Nu har jag förstört min kropp för livet, inte bara genom anorexian men även genom min träning. Alla leder har förslitningsskador, mina hälsenor är slut. Så snälla älskade du...tänk efter...INNAN.
Vill ju ha dig kvar här i världen å styrka andra. Du är så ung och har hela livet framför dig, du som är så vacker. Tänk på att du bara har en kropp, den ska orka så länge.
Promenixa dina promenader och lite styrka.
Som du lever så krävs inte mer.
Träningen ska vara kul och ett sug.
Inte ett tvång eller ett rent helvete.
Sköt om dig idag du...
massa kramar Mamma Johanan
inget tvång hörru! man behöver vekrligen inte träna varje dag. jag vet att det kanske inte hjälper...men jag påminner dig iallafall ;)hoppas du får en bra dag :)
Ok! Det var inte riktigt den uppfattningen jag fick av dina inlägg i våras, men det finns kanske en lite mörkare verklighet bakom bloggen (på gott och ont).
Lycka till, oavsett. Hoppas innerligt att du får börja på dagvård snart och att den sortens behandling passar dig, så att du kan få hjälp att bli frisk, once and for all. Jag är övertygad om att du fixar det.
jag känner mig oxå sådär, att jag måste träna nått varge dag...annars får jag ångest. De ända som jag tror hjälper är att stå imot ibland. Det är ju inte normlat att träna varje dag.
fortsätt kämpa! kramar
