Thepreciousgirl ♥♥

Dagen slutar i katastrof

hej.
har du varit blond och sedan färgat brunt?..
svara på bloggen min

gumman, usch på den kvällen. inte kul:( men troro du inte att hon kan ha menat att du ska hittapå lite roliga saker. att du kanske behöver få en rutin och struktur på vardagen! hon menade nog inte att du skulle ut å springa iaf!
kan inte dagvårdvara ett bra alternativ så att du kan bli helt frisk! det går ju så mkt snabbare om du får mer hjälp!
ta hand om dig

Usch, vad jobbigt. Din mamma vill säkert bara väl, hon kanske inte vet hur hon ska hjälpa dig och få dig att må bättre.. Men som Elina säger, hon menade nog inte att du skulle ut och spring. Förmodligen att du skulle komma ut, umgås med vänner. Ha kul, inte tänka på sjukdomen.
Håller tummarna att du blir frisk! Ta hand om dig tjejen.

ärligt talat av bilderna på dig hära i din blogg tycker ja verkligen inte att du behöver förändra något du var ju jätte vacker på dom

Känner bara att jag måste kommentera på en av kommentarerna ovan.
Jag blir så enormt frustrerad och ledsen när jag läser vad "Micke" skriver.
Är själv fast i sjukdomen och vet vad sådana kommentarer kan innebära. Att man är vacker nu, och inte behöver ändra något? Vem har "rätten" att säga sådant?
För är det inte så att man INTE ÄR LYCKLIG SÅ SOM DET ÄR NU?
VAd skall man tänka när folk ger ens torterade kropp uppskattande komplimanger? Hur skall man då våga genomföra den förändring som behövs för att man skall få ett värdigt och hälsosamt liv?
För om man går upp de där kilona; kommer ingen ge en sådana kommentarer då?
Jag blir så FÖRBANNAD, även om "Mickes" intention kanske inte var illasinnad. Kanske är det bara svårt att förstå...

Hatar också när andra inte förstår. Min pojkvän ska alltid prata om att det skulle bli så mycket bättre om jag rörde på mig. då känner man sig ju skitdålig. Känner igen mig så väl i att andra påpekar att man ska göra mer saker. Man blir bara arg.

kram

jag känner igen mig i dig så jävla mycket,
jag vill inget hellre än att människor ska förstå...

såren är så djupa, de är svåra att läka...

KÄMPA VIDARE vännen

elina och sofia: Nej hon menade inte att roa mig. För det gör jag. Hon menade ett jobb, för hon började snacka om pengar också... :(
*
*
Spira: Jag håller med dig till 110%..!

SVAR: jaaa, :) hah jag funderar på det.
men jag undrar för det första om det går att färga tillbaka, och sen undrar jag när man väl färgat blir man skit blek då?

Shit.. Jag vet precis hur det är att inte bli förstådd. Din mamma tycker att du är precis lika mager som alla andra tycker att du är.. Anledningen till att hon säger som hon gör är att hon vill hjälpa dig, trots att det låter helt fel i dina öron.
Alltså, av de bilder man kan se så tycker jag att du fortfarande ser sjuk ut. Du kan nog inte se det själv, men du ska veta att det ser verkligen inte bra ut.. Att vara normalsmal är snyggast på alla, även dig.
Jag har gått igenom precis samma skit som du. Har haft anorexia från att jag var tolv till 18, blev mycket bättre denna sommar. Vill du prata så hör av dig ;)
Kämpa på!! Du anar inte hur värt det är!!

svar: jamen ok :D vabra. du tror jag faktist att jag ska färga brunt :) alla kommer bli jätte chockade ( varit blondin i hela mit
liv) JAA, och det tackar vi gudarna för (a) :D hahaha.

btw. skit bra blogg btw..jag blir verkligen tagen.
kämpa på, :)

vet inte riktigt vad jag ska skriva, tråkigt att du mår så dåligt.. har svårt att sätta mig in i hur man kan må dåligt så under en längre tid. tror din mamma är så trött på det att hon inte längre vet vad hon ska göra eller säga? tror du hade mått ännu sämre av att jobba faktiskt.. går att inte arbeta normalt om man inte mår bra. så är det bara.

Din mamma menar säkert bara väl. Och det är tudelat det där med sysselsättning.
Har tyvärr flera vänner med ätstörningar, en av dem mådde mycket bättre då hon fick ett jobb och något annat att tänka på, en annan mådde bara sämre och blev ännu sjukare. Så det är nog väldigt individuellt och känner du att ett jobb bara skulle förstöra för dig har du säkert rätt, den enda som vet hur du mår är ju faktiskt du!

har du någonsin tänkt tanken att det är din sjukdom som gör att du inte vill förstå andra, och inte att andra inte förstår dig?
Jag tycker att det verkar som att du inte försöker längre. Trots att du säger att du är normalviktig så är du inte det. Det syns på långa vägar. Och det faktum att du inte har fått din mens än bevisar ju det. Jag tycker att din mamma har rätt.. Du borde verkligen GÖRA något istället för att bara vara hemma. För trots att du har ätstörninggar så fungerar faktiskt inte din hjärna så mycket annorlunda är våra..
(Jag har haft ätstörningar i många år, men är naormalviktig, på riktigt, nu.)

Moi: Ja självklart. Jag vet att det mestadels är sjukdomen som talar. Och att söka till den där kliniken vore väl det bästa. Men åh.. ja det är sjukt svårt. Och jag gör verkligen någonting nu. Jag kämpar röven mig! :)
Men jag är verkligen normalviktig, tro det elelr ej. Jag väger 53 kilo. Har gått upp 10 kilo sen den värsta perioden